Konstigt te

Konstigt te

är förlorad i människans spel,
men vi talar väl aldrig om det
vi ska vandra bland nakna små ben
sen dricker vi konstigt te

bit ihop innan du tar och dör,
kalla in hela jättearmén
kanske först bara hitta en tös
hon som står där med vackra ben

i en dyster och tystlåten sal
lika vacker som blågröna hav
ska vi skynda mot sorgernas bal
sen täcker vi över vår grav

du står stilla och ståtlig en stund
mitt i hopen som skriker ”likör!”
men i väntan på detta kan du
bara stå och se på när vi dör

känner du vinande vindens bravur
släcka sin törst i dig sakta och mjukt
visheten i denna talande lur
viskar att nu är det slut

Comments are closed